Idag börjar jag #blogg100

15 January, 201215 January, 2012 Emelie Fågelstedt 2 Comments

Att hålla liv i en blogg. Det kräver tid, omvärldsbevakning och djupa tankar. Att delge innehåll som är tillräckligt relevant och viktigt för att bli ett helt blogginlägg istället för att bli en tweet eller statusuppdatering på Facebook.

Idag läser jag om projektet #blogg100 där Fredrik Wass skriver om sitt mål att i hundra dagar uppdatera sin blogg Bisonblogg dagligen. Med motivationen:

Det sägs att det är de första 100 dagarna som avgör hur bra en chef eller ledare har lyckats och kommer att lyckas i framtiden. Det som sätter avtryck helt enkelt. Jag är dock ingen ny president eller partiledare. Jag är blott en skribent som försöker hålla liv i en blogg, men från och med idag ska jag blogga här på Bisonblog varje dag i 100 dagar i rad. Det är i alla fall mitt mål.

Jag väljer härmed att haka på utmaningen och även jag säkerställa att emeliefagelstedt.com ska inleda 2012 med dagligt frekventa blogginlägg. Mitt alster på internet. Det är inte mer än rätt att det ska fyllas med dagliga reflektioner om branschen och min plats i den. Som jag skrivit om tidigare har jag vid flera tillfällen varit en aktiv bloggare, men aldrig helt och hållet för mig själv. Nu är det dags på riktigt.

Vill ni också utmana er själva? Följ #blogg100 på Twitter och sätt er ner och blogga ni också.

En ny medieelit, på Twitter

4 January, 201221 January, 2012 Emelie Fågelstedt 2 Comments

Här om dagen träffade jag en av komikerna från RAW Comedy Club. Vi pratade lite om sociala medier, varpå han nämnde en person som ofta figurerar i TV4 Nyhetsmorgon som “Social medieexpert”. En expert på sociala medier, stor på internet, och sedan bekräftad på Sveriges största TV-kanal i bästa sändningstid.

Att man kan bli någon via Twitter är ingenting jag står främmande inför. En personlig erfarenhet är Tweetupsthlm, “som Twitter fast på riktigt” anordnat av Niklas Dahlqvist. På min första tweetup, precis innan sommaren förra året, blev jag väl mottagen med orden “Jaha, det är du som är @emeliefagel!” när jag skulle registrera mig. Alla deltagare fick en namnlapp med sitt Twitternamn och sedan minglade man runt bland kända och okända ansikten, fast nästan bara bland kända namn. Ja, Twitternamn alltså. Svart på vitt ett bevis på att folk faktiskt lägger märke till dig om du är aktiv på det sociala mediet. (Tankar från min första Tweetup).

När det sen stärks ytterligare genom framträdande i Nyhetsmorgon, då börjar man bli en “snackis” på allvar. (Personligen fick jag titeln “Mediekonsult” när jag satt i morgonsoffan, så jag är inte fullt TV-bekräftad själv ännu. Läs: Från Twitter till Nyhetsmorgon).

I Journalisten konstaterades det här om dagen: “Twitter har skapat en ny medieelit.” Jag tycker om termen som Jerry Silfwer, Doktor Spinn, brukar använda: social media naturals.

I Journalisten läser jag:

En undersökning som Intellecta Corporate har gjort visar att det finns drygt 90 000 Twitterkonton i Sverige, men bara cirka 11 000 är aktiva och bland dessa är andelen mediefolk stor. Facebook har samtidigt 4,5 miljoner svenska konton.

Jag känner igen mig. Vi är inte många, men vi är starka. Och vissa så mycket starkare än så. Om man är aktiv på Twitter och del av mediebranschen (som ju de flesta faktiskt är) så vet man vilka som är social media naturals. (Om du vill ha några namn, spana bl a in alla skribenter på Ajour). Och vikten av att hålla sig på god fot med dem har väckt debatt under hösten.

Brit Stakston med sina 7000 followers (@britstakston) intervjuas i artikeln i Journalisten:

- Visst har jag varit en del av en Twitterelit. En maktposition i en liten bubbla där mina ord ofta fått osunt stor betydelse, säger hon.

Enligt Brit kan det jämföras med en sekt där denna “medieelit” och en grupp journalister värnar om varandra och tydligt markerar att det finns två delar av mediebranschen, nya medier och gamla medier. Något som Sofia Mirjamsdotter (@mymlan) senare i artikeln håller med om. Hon menar dock på att “ankdammen” börjar upphöra.

Jag undrar. Twitter är långt ifrån gemene mans val av social mediekanal. De flesta av mina vänner förstår fortfarande inte vad Twitter är. Inte vad en mention, retweet eller hashtag betyder eller innebär. Kan ankdammen verkligen upphöra så länge som det är just “medieeliten” som verkar och syns i Twitter-feeden? Eller kommer det att förbli just ett medieverktyg?

En spännande satsning från TV4 under våren är The Voice Sverige. Med @TheVoiceSverige pratar kanalen om en av de största sociala mediesatsningarna någonsin, där Twitter står som en viktig kanal. Det har lyckats i övriga delar av världen – inte minst i USA där programmet beskrivs som “The most social media program ever”. Kan ingången av gammelmedia i nya medier, främst Twitter, förändra gemene mans sociala medievanor?

När det kommer till sociala medier är det viktigt att komma ihåg att det ofta är när aktiviteter som sker på Facebook och Twitter uppmärksammas utanför internet som det får som störst verkan – både i fikarummet på jobbet eller i morgonsoffan på Nyhetsmorgon. Så är det när gammel media uppmärksammas Twitter som Twitter får som störst makt?

Utvecklingen dröjer nog ett tag. Tills dess vill jag välkomna er alla att anmäla er till TweetupSthlm som nästa gång anordnas den 3e februari. @emeliefagel ska dit. Och en rolig insikt som just slog mig, det är ingen slump att Niklas Dahlqvist har valt just en anka som symbol för evenemanget.

(Efter samtal med Niklas visar det sig att det rör sig om en slump att just ankan blivit symbol för Tweetup. Men en ganska rolig slump, måste jag ändå säga!)