I förra veckan var jag och föreläste om sociala medier på Nackademin, på utbildningen Marknadskommunikatör inom Sociala Medier. Senare samma dag hade vi en paneldebatt med utbildningens ledningsgrupp, som jag har äran av att vara del av, och svarade på elevernas frågor om sociala medier idag och imorgon. En av de givna frågorna var vilka kanaler som är störst just nu, och vilka man därav bör lägga fokus på i utbildningen. Det givna valet som viktigast kanal blev Facebook – med majoriteten av svenskarna uppkopplade och dessutom månatligt aktiva kan ett B2C företag nå absolut störst målgrupp via Facebook. (Även om jag personligen samt många av de jag pratar med börjat tröttna på den sociala jätten för privat bruk.) LinkedIns snabba tillväxt diskuterades också flitigt och alla var överens om att sajten fortsätter att spela en allt större roll; inte minst i rekryteringssammanhang, så väl som för B2B företag som letar efter en bra kanal att föra ut sina företagsbudskap på. Instagram lovordades också, och vi spekulerade kring vad som kommer att ske efter det att appen börjar sälja annonser under 2014. Google+ vidrörde vi och många trodde att Googles sociala nätverk kommer att se en tillväxt under kommande 6 månader.
Sen kom vi till frågan om Twitter. Och där var vi oense.
Det är ingen hemlighet att jag är väldigt Twitter-pro. Twitter är min personliga favorit för personligt bruk av sociala medier. Facebook är ibland för brusigt, LinkedIn är enbart corporate och Instagram är främst bildbaserat vilket minskar möjligheten att använda och nå ut med text. Och det jag älskar är trots allt text. På Twitter möts allt i en salig blandning. Det är direkt, det är konkret och det är öppet för alla som vill lyssna. Och delta. Konversationer blir enorma. Revolutioner kan höras. Nätverk kan byggas. Man lär känna personer.
Jag förstår. Twitter har inte lika många användare som Facebook. Det växte inte lika snabbt som Instagram. Det tillåter inte en lika utförlig presentation som LinkedIn. Det har inte lika många funktioner som Google+. Och majoriteten av svenskarna (ja majoriteten av mina vänner och alla jag känner) har inte Twitter. Varför? För att Twitter kräver att man har ett intresse av att lägga ner lite mer tid än de andra kanalerna. Det kräver att man är lite mer vaken, att man är lite aktivare, och att man vill sätta sig in lite mer. För mig är Twitter nyhetsflöde. För mig är Twitter ett personligt Google. Dit jag kan vända mig när jag behöver hjälp, vill ha inspiration eller hitta en person inom en specifik bransch att skapa kontakt med.
När det kommer till bra sociala medier för företag att använda kan jag hålla med om att Twitter kan vara lite klurigare. Det går som sagt var inte att nå lika många människor som på Facebook. Men med den insikten finns det andra användningsområden och strategier man kan satsa på. Och en sak som talar till Twitters fördel är att man kanske i större grad kan nå och engagera mer inflytelserika personer på Twitter än vad man kan på Facebook. Journalister, mediefolk och högt uppsatta personer i olika företag. Dessa kan man få direktkontakt med. Många väljer att använda Twitter som PR-verktyg. En del väljer att använda det som mötesbokare.
Har man ett tydligt mål med val av kanalen är jag övertygad om att ett företag kan räkna hem en närvaro på Twitter. PR-arbete och opinionspåverkande är en aspekt. Sen ser vi även många lyckade kundtjänstexempel på Twitter, inte minst @SJ_AB som fortsätter att imponera och engagera. Tidigare har jag även nämnt exempel i blogginlägget “Att fan-sourca en kampanj“. För att inte nämna vilken fantastisk marknadsföringskanal Twitter har varit för Sverige som land, genom kontot @Sweden. En lite mer kontroversiell debatt kring det går att läsa här: “Twitterfenom del 6 – @Sweden“.
Överlag kanske närvaron på Twitter kräver mer tid. Men om man har en plan så kan det mycket väl vara värt satsningen.
Därav tycker jag att det är fel att helt räkna bort Twitter som en företagskanal. Det kräver bara att man tänker annorlunda än vad man gör med en Facebooknärvaro. Och jag tycker att det är viktigt att man som blivande “expert” inom sociala medier har koll på Twitter. Även om den stora massan inte finns på Twitter så finns det otroligt engagerade människor där som man kan komma i direktkontakt med. Sådana som man inte i något annat forum skulle kunna inleda en diskussion med på ett natuligt sätt.
Och vad är det man ändå säger… Genom att fokusera sitt arbete på att nå “Trendsetters” hjälper de en i sin tur att nå alla “Wanabees” (ursäkta uttrycket). Nå de 10% av människorna som påverkar de resterande 90%. I det strategivalet kommer du att kunna nå långt med Twitter.
Vidare tycker jag att det är viktigt att tänka längre än kanalen och fokusera på det faktiska innehållet. Sociala medier i sig är ingen strategi. Det är ett verktyg. Läs även mitt inlägg om #Hashtags på hela nätet – konversationer blir plattformsoberoende.
För vidare läsning och underlag till diskussionen:
Jag hittade precis den här artikeln från CNN om 23 stora händelser i Twitters historia, apropå den troligtvis stundande börsnoteringen av det sociala mediet: “23 key moments from Twitter history“. Några exempel som visar på Twitters stora påverkan på samhället:
March 2006 — The first-ever tweet was posted by co-founder Jack Dorsey as part of an internal messaging system for Odeo, the podcasting company where Dorsey, Biz Stone and Evan Williams worked at the time. It said simply, “just setting up my twttr.”
January 2009 — A US Airways plane with 155 people on board made a miraculous emergency landing on the Hudson River after striking a bird during takeoff. An eyewitness tweeted out a widely shared photo of passengers waiting on the plane’s wing to be rescued, cementing Twitter’s status as a real-time, news-gathering tool.
January 2011 — Twitter and Facebook play a key role in “Arab Spring” uprisings as people in Tunisa, Egypt, Syria, Libya and other countries used the social networks to message each other and organize protests.
June 2012 — NASA landed a rover, Curiosity, safely on Mars and began exploring the Red Planet while beaming updates to Earthlings via a clever and educational Twitter account. Today it has 1.4 million followers.
November 2012 — President Obama acknowledged his successful re-election with a tweeted image of him embracing his wife, Michelle, and the words “Four more years.” With almost 800,000 retweets, it became the most-shared tweet ever.
November 2012 — The Israel Defence Forces live-tweeted its rocket attacks against Hamas in Gaza, including a photo of a Hamas leader it claimed to have kllled. Some observers saw it as the first time a military conflict was chronicled in real time on social media.
January 2013 — Twitter launched Vine, an app that lets users shoot and share 6-second looping videos. It has since acquired more than 13 million followers, who fill their followers’ feeds with delightfully strange video creations.
Statistik kring användandet av sociala medier i Sverige idag
Facebook i Sverige [källa – Facebookskolan- sep 2013]
4,736,980 medlemmar.
49.93% av Sveriges befolkning använder Facebook.
Twitter i Sverige [källa: Twittercensus – 2012]
475 000 medlemmar
varav 219 732 månatligt aktiva
och 80 000 dagligt aktiva
Instagram i Sverige [källa – DN / Orvesto – aug 2013]
1,2 miljoner medlemmar
varav 696 000 dagligt aktiva
Vidare diskussion: Facebook är inte längre intressant för användarna
Emanuel Karlsten skrev innan sommaren om att Facebookanvändandet sjunker i Sverige för första gången, och han reflekterade kring vad det kommer sig. Läs inlägget på Ajour.se. I somras kunde vi dessutom läsa om 13-åriga Ruby Karp från New York som skriver en artikel på Mashable om “I’m 13 and None of my Friends Use Facebook“. En artikel där hon, likt Emanuel Karlsten, menar att unga har hittat nya kommunikationskanaler som är mer intressanta än Facebook.
Rapport Svenskarna och Internet 2012
Jag rekommenderar även den intresserade att ladda ner “Svenskarna och Internet 2012″, ett kompendium med statistik och frågor kring svenskarnas internetanvändande förra året. Ladda ner här.
One thought on “Därför väljer jag #Twitter före alla andra – diskussion om det sociala medielandskapet idag”